Idag lämnas den årliga redovisningen om Socialstyrelsens och Universitetskanslersämbetets gemensamma regeringsuppdrag om samverkan kring kompetensförsörjningsfrågor i hälso- och sjukvården – Framtidens vårdkompetens – över till regeringen. Under 2018 har stort fokus legat på att förankra och diskutera en möjlig utformning av utvecklade samverkansarenor på nationell och regional nivå.
Efter att året innan ha lagt stor vikt på hur samverkan sker i landets sex sjukvårdsregioner, gick Framtidens vårdkompetens under 2018 vidare med frågan om hur regioner, kommuner, universitet och högskolor, professionsorganisationer och andra berörda aktörer med ansvar för kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården kan samverka på en nationell nivå. Bland annat utformades ett förslag till ny struktur för samverkan, med ett nationellt råd, som förankrades och diskuterades vid tre dialogmöten.
– Vissa frågor, exempelvis planering och samordning av verksamhetsförlagd utbildning, hanteras naturligt på den regionala nivån mellan ingående aktörer. Andra mer övergripande frågor skulle kunna beredas genom nationell samverkan. Det kan till exempel handla om större nödvändiga förändringar i utbildningars innehåll eller olika typer av framtidsfrågor, så som hur förändringar och omstruktureringar av vården påverkar kompetensförsörjningsbehoven, säger Viktoria Svensson, Socialstyrelsens projektledare för regeringsuppdraget.
Utvecklad prognosmodell
Att göra samlade bedömningar baserat på olika kunskapsunderlag såsom behovsanalyser, prognoser och scenarier har också identifierats som en viktig uppgift på nationell nivå. För att bedömningarna ska bli så användbara som möjligt bör de bygga på tillförlitlig statistik och bra prognoser. I uppdraget med Framtidens vårdkompetens ingår att säkerställa en förbättrad tillgång till statistik och prognoser över det totala kompetensbehovet i hälso- och sjukvården.
– Under 2018 fortsatte utvecklingsarbetet med prognosmodeller för tillgång och efterfrågan av högskoleutbildad personal inom hälso- och sjukvårdsområdet. Vår målsättning är att skapa en prognosmodell som särredovisar framtida tillgång och efterfrågan på yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården, både i en nationell prognos och i regionala prognoser för Sveriges sex sjukvårdsregioner, säger Tomas Egeltoft, Universitetskanslersämbetets (UKÄ:s) projektledare för regeringsuppdraget.
Uppdragets slutfas
Det avslutande arbetet är inriktat på en fortsatt beredning utifrån bland annat de synpunkter som framkommit i olika dialoger. Ett slutgiltigt förslag på hur dessa samverkansarenor kan utformas och utvecklas tas fram, inklusive konsekvensanalyser och kostnadsuppskattningar för olika delar av förslagen. Även de slutgiltiga förslagen på hur statistik- och prognosmodeller bör utvecklas för att tillgodose olika aktörers behov ska formuleras. Redovisning av hela uppdraget kommer att ske senast den sista augusti 2019.
